Jaha då ha man officiellt brytit ihop. Droppen kom med sunes jul. Då brast de. Mitt upp i alltihopa så knackar pappan på min dörr och jag svara ja och han öppnar och där står jag med röda ögon och toklipar så snoret rinner. Ja ni hör ju hur känslomässigt stabil jag var. Jag klämde fram att ja hade hemlängtan och han undra om ja ville vara ifred. Han kom upp för att höra om ja ville ha varma mackor men ja svarade nej. I´m fine.. Det var ju lagom pinsamt fast det kändes ändå bra att han fick se mig vara ledsen. Liksom förstod varför ja velat vara för mig själv idag. Hela situationen har idag varit skitjobbig. Jag har bara velat tage mina väskor och dra. Men det kommer nog kännas bättre imorgon nu när man fått gråta ut lite. Nu ska ja ventilera lite mer..