hemlängtan

Idag känns det jobbigt. Pappan jobbar hemifrån. Varför? Vet ej. Det enda jag vet är att det förstör min dag. Inget blir som det ska.

Jag och Ida försöker peppa varandra nu, det är jobbigt. Ingen av oss vill vara kvar, Sverige och hemma lockar mer än vanligt. Man är så extremt less på själva situationen, jobbet. Men det är bara att tugga på. 3 veckor... 21 dagar lite drygt.. Ska man väl klara av att hålla ut??

Vad tycker du?

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0